Gemenskap och konkurrens

Vi hör och ser hur institutionella verksamheter täcker upp för samhällets ökande brist på tillit och grundläggande gemenskap – exempelvis genom att skärpa administrativa rutiner eller genom att ständigt uppfinna nya kontrollfunktioner.

En alltmer juridifierad offentlig sektor – inte sällan med sin repression riktad mot samhällets svagare. Vi ser och hör det offentligas svar på ett konkurrensutsatt, avreglerat, finans-styrt marknadssamhälle. En konkurrens som trycker sig ut i alla samhällets nivåer, och som konsekvens en process där alla risker och kostnader trycks nedåt i systemen. Så trycker staten kostnader mot regioner och kommuner för att kunna konkurrera med andra stater, och kommuner i konkurrens med andra kommuner trycker dessa kostnader vidare ut mot medborgarna. 

Denna globala ordning och dessa krafter kan knappast vändas med enkla medel och rationella argument. Samtidigt finns och har det funnits motkrafter i andra tider och i andra kulturer som vi kan lära av. Vi kan se att det har funnits starka riter och rituell organisering, inte minst utanför den Europeiska kultursfären, som kunnat initiera andra processer och krafter i den sociala väven. Vi tänker på olika former av folkliga rådslag, kulturell omstart, jubelår, karnevaler, pot-lucks, religiösa riter och andra praktiker där ledarskap och makt kan omprövas och nollställas. Istället för möta makten på sin egen planhalva, eller utifrån en idé om att det går att utmana makten med rationella argument i dess egen maktapparat, kanske vi ska söka och lära oss former för folkligt initierade strukturer för att perforera makten?